Konstruktionen av rädsla

Tjejen framför mig som klev av tunnelbanan gick med raska steg hemåt, nyckelknippan i handen.
Varför? Vapen? Rädd?

Tjejen i Gammliaskogen blev aldrig våldtagen, all
förundersökning säger att brottet aldrig inträffat. Om det är påhittat eller om något annat hänt vill polisen inte kommentera.
Varför? Psykisk sjuk? Uppmärksamhetsbenägen? Rädd?

Oavsett så är en av de största problemen med våldtäkter (förutom tragedin för individen) den rädlsa som skapas i samhället bland kvinnor. Kände sig kvinnan på tunnelbanan tvungen att skydda sig? Var hon rädd? Varför är det kvinnan som måste hitta lösningen på ett problem inte över huvudtaget orsakat?

Det är kvinnorna som begränsas, det är kvinnorna som hindras att röra sig som de vill. Det är kvinnorna som måste springa direkt efter jobbet istället för på kvällen när det är skymning.

Det tragiska i det här är att om det är så att brottet i Gammliaskogen inte hände, om allt är påhittat så byggs myten om "massor med kvinnor hittar på att de blivit våldtagna" befäst. Men jag frågar mig: Hur många kvinnor vill vara ett våldtäksoffer? Hur många kvinnor överdriver/hittar på att de blivit totalt nedmejjade och blivit tvingade till sex? Och även om en kvinna har gjort det så är det ju något allvarligt bara i sig, et rop på hjälp och något som behöver göras. Någon som måste agera.

Det är männen som är problemet, men det är kvinnorna som får stå för lösningen. Det är kvinnorna som måste köpa ett våldtäktsskärp eller en våldtäktstrosa. Det sticker i ögonen på folk att säga att män som grupp och därmed alla män i samhället är kollektivt ansvariga för de våldtäkter som begårs mot kvinnor. Jag själv är inte helt säker på vart jag står i det här, men en sak är jag helt säker på. Om jag ska välja en grupp att skylla på, en grupp som är skyldig till att kvinnor våldtas i buskar och i hemmet så skulle jag inte välja kvinnor som grupp.

Vem skyller du på?


p.s. genusvetare som jag är så vill jag bara påpeka att jag är mycket medveten om att även män våldtas och det är oxå ett problem. Men om man jämför hur många män som är rädda för att våldtas jämfört med hur många kvinnor så är det en markant skillnad. Och det här blogginlägget handlar om rädlsa och vem som bär ansvaret.

SLkort

Jag blir lite irriterad när man tjänar 110 kr på att köpa säsongskort på SL istället för att köpa månadskort under samma period. Men jag ska väl ändå köpa det, av bekvämlighetsskäl. Fast det är inte så bekvämt att tappa bort ett säsongskort, då är det mer bekvämt att tappa bort ett månadskort.

Personnummer...

...är ju en förjävla smart grej måste jag säga! Vart man än ringer så kan jag uppge mitt personnummer och vips har de alla uppgifter de behöver om mig. adress, mobilnummer, mail osv. Jag är inte ett dugg rädd för övervakningssamhället i detta fall. Jag har inget att dölja för myndigheterna så låt dem ha koll. För mig är det är trygghet att veta att de har koll på mig, då slipper jag bli ihop blandad med någon annan Linda. Gud sicken bra grej. Hur gör man i anda länder?

Igenkänningsattributen vi använder

Igår kväll innan jag somnade låg jag och funderade på hur viktigt det är vilka ord man använder när man beskriver en människa samt att olika igenkänningsattribut används på olika människor. Det jag kom fram till var att en person beskrivs först utifrån hens avvikande utseende, beteende, ursprung osv.
Tex. Kommer du ihåg:
  • Han från förra kongressen som alltid tog massa godis i talarstolen?
  • Tjejen från motståndarlaget med sjukt breda höfter?
  • Min gamla lärare som var homosexuell?
  • Killen på seminariet som var sjukt smart?
  • Han på stranden som var übervältränad?
  • Kvinnan på badet som var muslim?
  • Hon på idol med piprösten?
  • Den där programledaren som var invandrare?
Att beskriva någon utifrån vad som är annorlunda är ju helt normalt, att beskriva någon och säga att personen hade två ögon och en nästa i mitten vore ju hemskt korkat, men det som är intressant att analysera är ju vilka ord vi använder i vilka sammanhang och vilka människor som beskrivs på olika sätt. En annan intressant grej är vilken värdering vi lägger i orden vi använder och vilken värdering mottagaren lägger i de ord som används.

I vissa fall är det rätt enkelt, att kalla någon smart ger den personen ett positivt attribut, jag har upplevt person smart och det är oxå i mottagerns personer-jag-uppfattat-som-smarta-register som mottagaren kommer leta. Sen är det ofta inget mer med det.

Är det positivt om någon har breda höfter? Beror ju såklart på om man tycker det är snyggt eller inte och om jag väljer att beskriva någon med breda höfter så är ju det en tolkningsfråga så om mottagaren placerat den personen i ett annat fack än breda-höfter-facket så kommer hen inte förstå vem jag menar.

Men sen finns det ord som är mer laddade som homosexuell, muslim och invandrare. Om jag beskriver någon som invandrare så kanske min gränsdragning för vad invandrare är en annan än mottagarens. Talar svenska med brytning, ett utseende där man lätt avgör att personen inte är från sverige/västerlandet, inte har svenskt medborgarskap eller på något sätt inte har endast svenska gener. Om min mottagare har negativ inställning till invandrare så kommer det få konsekvernser för mitt val av beskrivning av hen. Om jag istället beskrivit vad personen gjort hade uppfattningen kanske blivit en annan.

Om någon är homosexuell eller inte kan man antingen veta för att personen berättat det eller "veta" för att man tycker att personen ser ut och beter sig så som man tror att en homosexuell person ser ut eller beter sig. Samma sak här, lägger jag eller min mottagare värdering i ordet homosexuell? Troligtvis.

Slutsatser:
  • De ord vi använder som igenkänningsattribut på människor spelar en avgörande roll för hur de uppfattas.
  • Alla borde relfektera över detta och vilka ord de använder
  • Att påverka hur personer uppfattas är lätt genom att välja rätt ord, men att förändra innebörden i orden är betydligt svårare
Slutligen undrar jag vilka ord folk skulle använda för att beskriva mig. Några är lätta: Hon den där nykteristen, lilla blona tjejen. Det får jag höra ofta men resten då? Det jag inte hör. Vad är det??

Oprovocerat våld

En kvinna har blivit brutalt våldtagen i gammlia i umeå, några hundra meter från jonas föräldrar. Överfallen, nedslagen, avsvimmad, våldtagen med fullbordad våldtäkt och knivskuren. Upphittad av joggare som larmade. Förövarens signalemente: skelar på vänster öga och saknar del av höger lillfinger. Do you know him?
Man misshandlad med käpp och skyffel av ungdomsgäng när han bad dem sluta kissa på hans staket, ersboda, Umeå.

Vad är det för fel på Umeå och övriga världen? Oprovocerat våld. Jag blir så trött.

Flyttstäda

Vi försöker flytta.

Jag äger sjukt mycket saker
Det känns riktigt tungt att slänga grejer. Inte för att de är värdefulla, dyra eller viktiga utanför att konsumtionskontrolanten i mig säger stopp. Inte slänga, bara återvinn. Om du ska slänga måste du åtminstone källsortera. Tack och lov finns myrorna men man kan ju inte precis ge dem: halvuppeldade ljus, en förliten BH eller matlådor. Då blir det soporna och det skär i mitt hjärta. Kurslitteratur och gamla stensiler känns oxå jobbiga att hantera. Så sjuk många träd i onödan.

Dessutom skiner solen och det är svårt att motivera sigsjälv att vara inne.
BLÄ!

Bilen är dyr

Jag och Jonas har kört bil för 15 000 kr sen i januari. Det känns helt förjävligt! Bilen är sjukt dyr i drift och vi kör mycket bil. Uppenbarligen. Men jag tröstar mig med att de som slukar den största delen av bensinen är när jag åker till tvb o rider, det är ju trots allt 10 mil tor och faktiskt roligt. 150 spänn bara sådär. Inners inne är jag ju bara glad att jag har ett fritidsintresse, men att det kostar 150 spänn och tar 6 timmar varje gång är ju tråkigare!

Det händer konstiga saker på glunten

Det började med oskyldiga pappershjärtan på alla träd längs cykelvägen från universitetet. Sedan upptäckte jonas samma hjärtan på insidan av ett fönster i ett av grannhusen. Förra veckan blev en av de närliggande parkerna klädda med dessa hjärtan, både på träd och sprejat på stenar. I mitten av gräsmattan restes en mast och det stod en skylt om "gluntens dag". I afton sitter det första "gluntensbladet" på anslagstavlan utanför tvättstugan..

Bloggambivalens

Jag gillar att blogga, när jag vill, hur jag vill, om vad jag vill. Men med tanke på all den hysteri som är kring bloggar så blir jag lätt avtrubbad. De mest lästa bloggarna handlar om livsstil och mode, same shit with different name, och jag fattar inte vad grejen är. Jag är så sjukt trångsynt i den här frågan o kan inte förstå hur det kan vara kul att följa en annan person blogg som handlar om vad den personen har på sig idag. Det handlar om, dagens mat, mina nya naglar, senaste skorna osv. Det är tjejer som bloggar och dom är unga. Deras liv går ut på att få så många läsare som möjligt, nicha sig och blogga så ofta som möjligt så det fortsätter vara intressant. Ibland känns det inte som jag får klaga, jag är ju en av dom, en av dom som bloggar och vill ha så många läsare som möjligt. Men själva problemet blir ju att bloggarna blir ett ideal om hur man ska leva. Förebilder för alla deras läsare och aldrig (eller väldigt sällan) skriver de om när de pluggar eller gör andra måsten i vardagen. Visst verkar det gå bra för en del bloggare, sponsorer, röda mattan osv men sen då, när bloggtrenden är över, vad finns då? De bygger sin identitet kring sin blogg. Är jag avundsjuk? Ja kanske lite, men vill jag ha hela paketet? Nej, jag vill inte vara tvungen att uppdatera min blogg fyra gånger/dag, jag vill inte att hela min tillvaro snurrar kring min blogg.

Jag tror att det riktiga problemet för mig är att fel saker får för mycket uppmärksamhet. Unga tjejer både bloggare och läsare fokuserar på fel saker, allt handlar om pengar, för det är klart mode funkar inte utan pengar (om man inte heter Clara och bloggar om second hand!) Men allt som har med pengar att göra är ju intressant, klart Sex and the City inte hade varit så roligt om de inte delvis handlat om Carries alla shoppingrundor. Men trots det så älskar ju jag SatC och skulle kanske trivas med att följa några modebloggare. Men jag låter bli av princip. Principerna i mitt liv är många, de låser mig men samtidigt så ger det mig massor med bra beslut och ett fantastiskt gott liv utan massa skit.

Det här är min sanning, min åsikt, rakt upp och ned. Och i den här inlägget väljer jag att inte länka till några personer eftersom allt handlar om det generella bloggandet och inte om X eller Y:s bloggande. Jag tror på frihet åt alla, att alla borde få göra som dom vill, men glöm för Guds skull inte bort att det finns lycka utan pengar och att folket på Sri Lanka flyr livet och barnen i Zambia dör i malaria för att de inte ens har myggnät.

I Julklapp önskar jag mig 10 nya bloggare som skriver om vettiga saker.
Tack för mig.

VB

Visste du att VB står för sjukt många saker?
VerksamhetsBerättelse
VärldensBarn
Valberedning
VärldsBanken
VidareBefodra
VästerBotten

Att kunna något II

Det gick bra att byta däck. Men jag har tänkt mer. Rida, cykla, åka slalom, spela gitarr osv är saker som man inte bara kan, det måste man praktiskt öva för att i mina ögon kunna säga att man kan eller inte. Spelar ingen roll om man är bra eller inte, men att säga att man kan cykla utan att ha testat köper jag nog inte. Fast att säga att man kan måla utan att ha testat det köper jag. Oj det här blev invecklat.

Att kunna något

Vad är det att kunna något? För att kunna måla, vad krävs det då? Kan alla spela fotboll?

I eftermiddag ska jag och Jonas byta däck. Jag har egentligen aldrig bytt däck, jag har iaf inget konkret minne av när jag gjort det men jag tror jag har hjälpt pappa någon gång. Det enda jag egenligen vet är att man ska skruva fast muttrarna korsvis. Om någon skulle fråga mig, kan du byta däck? Så skulle jag svara ja. För jag är övertygad om att jag kan om jag bara försöker. Om någon frågar om jag kan måla skulle jag oxå svara ja. Min definition av att måla är "kunna dra med en pensel fram och tillbaka".

När jag var i Uganda på UYDELs sportsday frågade dom mig om jag kunde spela fotboll. Jag svarade ja. Dom blev förvånade och jag blev förvånad tillbaka. Alla kan väl spela fotboll tänkte jag, men insåg senare att det beror på vad man menar med kan. Jag kan spela fotboll för jag kan sparka på en boll. I deras fråga fanns det med en värdering, bra. Är du bra på fotboll? Och då hade svaret blivit nej. Är du bra på att måla? Nej. Är du bra på att byta däck? Nej.

I min värld är att vara bra på något inte alls samma sak som att kunna något. Jag tänker nog fortsätta med definitionen, att kunna något är samma sak som att kunna utföra rörelsen, eller förstå något teoretiskt. Där finns ingen värdering om jag är bra eller dåligt. Och med den definitionen kan jag är väldas massa saker.

Det jag inte kan förstå.

Det finns vissa saker jag inte kan förstå.
Jag kan t.ex. inte förstå hur det kan vara prioriterat att ta reda på om det finns liv på mars när hundratals miljoner människor svälter på den här jorden.

En annan sak jag inte kan förstå är fotbollssupportrar som slåss. Alltså vad finns innan för pannbenet när man slår andra människor på käften för att det går dåligt för det lag man håller på? En lek med 22 män som jagar en boll (vilket såklart är roligt att kolla på, och kolla ska man få göra, och en industri kan det oxå få vara) som gör att polisresurser måste fördelas till supportrarna när de borde vara i parker och rädda tjejer eller hänga mer i förorter.

Svaret på fråga ett tror jag är egoism och svart på fråga två är alkohol.

Mensvärk

Mensvärk, denna jävulskap som drabbar de flesta kvinnor en gång i månaden. För vissa ett litet knip nån halvtimme, för andra tre dagars sängliggande. För vissa samma dag och tid år ut och år in, för andra helt oregelbundet.
Oavsett graden av värk så är livet orättvist.

Att ge lite av sig själv

Sveriges regeringar har länge haft ett mål att vi ska ge 1 % av vår BNP i bistånd. (även om den här regeringen har gjort om lite i vad definitionen av bistånd är) Jag själv bestämde mig för några månader att såklart ska jag oxå ge 1 % av min inkomst i bistånd. 1 % är minilite pengar om man tänker efter. Alla borde skänka lite pengar til bättre behövande. Jag bestämde mig för att bli månadsgivare och IOGT-NTO-rörelsens internationella arbete fick bli min mottagare, kanske inte så oväntat men där vet jag att pengarna används till bra saker. Student som jag är så ger jag 1% av mina ca 7500, alltså 75 spänn varje månad. 75 spänn gör ingen skillnad för mig, men massor med skillnad för andra.

Ska inte du oxå bli månadsgivare? Här följer några enkla instruktioner
1. räkna ut vad 1% av din inkomst är
2. bestäm vilken organisation du vill skänka pengarna till
3. kontakta organisationen och använd autogiro.

Jag hejjar på dig!

Ansiktsbok

Alltså det här med Facebook. Jag fattar inte grejen. Vad är det som är så bra? Jag blir bara stressad över att inte kunna ha koll på en gästbok och det känns som man måste vara inne 14 gånger om dagen o skriva vad man håller på med. Hallå, mitt liv består av betydligt mer än att skriva vad man tänker på, gå med i konstiga grupper och hålla koll på alla andra.

Men att min Farmor skaffat Facebook det tycker jag mest är coolt. Hela hon är cool om man säger så.

Lite blandade reflektioner från dagens hundprommenad

Det krävs tålamod när man har hund. Eftersom det här inte ska bli en hundblogg blir det inga utlägg om det här. Men att veta vart gränsen mellan "men matte jag förstår inte vad du vill" och "matte jag skiter i dig" är svårt.

Under hundprommisen nu på kvällen hörde jag o Jonas en kvinna bli misshandlad. Kan inte säga med hundraprocentig säkerhet att jag hörde rätt men det var inga lyckotjut jag hörde iaf. Tyvärr lyckades vi inte lokalisera från vilken lägenhet det lät ifrån innan det tystnade. Förjävligt, 100 spänn på att det var alkohol inblandat.

Jonas sa att han tyckte att det skulle vara roligt att vara efterlyst. Har han ett tråkigt liv? Är han inte riktigt frisk i huvudet? Hursom är livet en fest när man har världens bästa man i sitt liv.

Imorgon börjar årets sportlovsläger, i'll be back on thursday.

Min alla hjärtans dag

Fredag och lördag har jag spenderat i övik med sportlovslägerledarna. Det är ett bra ledargäng och Lejba har skött sig exemplariskt. Bara en pöl på golvet i hallen, inget gnäll och hon finner sig lätt i situationen med 15 nya personer.

 

Alla hjärtans dag spenderar jag med migsjälv, min knähund Lejba som än sålänge bara väger 13 kg, melodifestivalen och godis. Alla mina vänner är på Tc och min pojkvän jobbar i övik fram till söndag kl 8. 

 

En liten kommentar om melodifestivalen: Vilket uruselt startfält! markolioo var pinsam och oseriös, Lilli & Sussie är föråldrade kvinor i för småkläder och för mycket smink som inte ens sjöng bra och låten var gjort för en 23-åring. Amy är inte söt längre och borde nog sjunga lite mognare låtar, fast jag gillar Amy så jag hejjar ändå lite på henne. I expressen stog det att Månz skulle ha avancerade danssteg. Jag sökte med mina hökögon men tyckte inte att något såg speciellt svårt ut, vanlig fyrtakt. Melodifestivalen verkar numera handla om vilken manlig låtskrivare som får med flest bidrag (det är i princip bara män som är med) och vilka som kan göra mest ickeschlageriga låtar, dålig glamrock ala Europe,countrytrams med överdriven inlevelse och disco. Tonartshöjningen finns iofs med överallt.

 

Jag är inte bitter för att jag sitter här ensam måste jag ändå säga. Även om jag helt klart hellre hade legat i soffan med min prins och glott på SATC. Men jag har ju trots allt fått tre pussar på en parkering idag och det är inte fy skam!!


Neger, fitta och en glass

I den senaste hemtenta skrev jag följade mening: "Att vara genusforskare och homofob känns ungefär som att vara rasist och neger, det passar helt enkelt inte." Med genusforskare och homofob syftade jag på de normer jag upplever inom genusvetenskapen, man får inte tycka vad som helst utan det finns rätt- och feltänk. Till exempel bör man vara mycket öppen för olika sorters sexualiteter. Jag fick en kommentar av min lärare, ordet neger var understruket och det stog "väldigt starkt ord". Jag kan inte släppa den kommentaren.

Neger är en beskrivning av hur någon ser ut, precis som kort, brunett och mullig. Hade jag skrivit mörkhyad hade hon säkert inte kommenterat det överhuvudtaget. Men jag inser ju att sålänge poliserna i rosengård använder neger som skällsord så kommer det ha en negativ klang precis som fitta kommer fortsätta ha samma negativa klang sålänge folk använder det som svordom. Fitta som egentligen betyder våt strandäng och är mitt kvinliga kön. Jag har full förståelse att folk tar illa upp när poliser och folk använder ordet neger på samma sätt som en svordom, precis som jag inte vill att fitta på något sätt används i sådan sammanhang.

Människan formar orden genom språket. Jag tror att alla ords innebörd kan förändras om det används på rätt sätt och det är därför jag blir så förbannad när min lärare kommenterar att jag användt ett starkt ord när jag använt det helt neutralt. Det är ju hon som omtolkar ordet och lägger in hennes negativa värdering, eller hennes samhälleliga värdering i ordet. Det här är precis samma sak som för några somrar sedan när GB lanserade glassen nogger black. Då blev det ett jävla liv om att de var rasister, GB som aldrig ens tänkt i dom banorna.

Om du hade en glass som hette nogger som skulle få lakrissmak, skulle det då vara väldigt onaturligt för dig att döpa den till nogger black? Om du hade en glass som hette nogger som skulle få vaniljsmak skulle det då vara väldigt onaturligt för dig att döpa den till nogger white?

Snööö

Nu har jag haft helg. Jokkmokk blev inställt och tur är väl det eftersom de hade 30 minus och Lejba fryser om tassarna efter 15 minuter. Istället har jag o Jonas haft kvalitetstid med varandra och Lejba. Vi har lekt i skogen, hon är söt när hon druknar i snön. I fredags blev det spontanmiddag hos moster, i lördags bilfärd till Jonas morbror med familj o idag har min familj o moster med man firat mig med tårta och presenter. Väldigt bra helg måste jag säga. Lugn och behaglig.

Men det här vädret?!? Jag kan inte minnas att jag sett såhär mycket snö samtidigt nån gång förut, förutom på fjället i åre eller i schweiz men det gills inte. I Australien dör folk av skogsbränder och hela landskap blir helt ödelagda, här vräker snön ned och det blåser från alla håll o kanter, trafikkaos i söder och lite översvämningar här och där på jorden. Hallå, klimatpåverkan? När ska folk börja agera på riktigt?

Tidigare inlägg