Lev livet med Linda

Jag har ett problem: allt är hemma för mig. Jag säger "jag ska åka hem" hela tiden o då syftar jag på massa olika ställen. Just nu är hemma: Kollektivet i Tuve, mitt studentrum i masthugget, huset i Tvb, husbussen när vi var i Åre och Jonas lägenhet när jag är i Umeå. Det är såklart skönt att känna att så många ställen är hemma men det blir som ingen ordning. Jag bokar ju resor 'hem' vart jag än ska. Jag flänger rätt mycket, jag tycker om att resa annars skulle jag aldrig palla men varje gång jag kommer hem (då framför allt hem till tuve) så är jag alltid sjukt stressad. Irrar runt i huset, packar upp, läser bloggar, tvättar, inser hur mycket efter jag ligger i skolan, kollar igenom mejlen, fyller på att-göra-listan, läser post, pratar med brudarna i kollektivet om vad som hänt medan jag varit borta osv. Jag vet aldrig vart jag helst vill vara eller vad jag helst vill göra. Jag vill vara överallt och göra allt hela tiden. Allt på samma gång.

Men nu är iaf resan både hem och hem bokad, hem till västerbotten för att sammafatta alla ställen jag ska bo på och resan hem till Tuve. Jag ska maxa och vara med finaste i 12 dagar. ÅH!

Det är påskafton och solen skiner. Jag har sopat altanen i morgonrock och vinterskor så jag kan gå ut och hoppa hopprep. Jag såg ut som en påskkärring tyckte jossan, men vad gör man inte får att våren ska komma lite fortare? Jag är ledig min tredje dag på raken, äter gröt med jossan på morgonen och har nu äntligen accepterat att jag inte har tusen saker att göra och trivs med att göra saker långsamt. Sen ska vi se om det kan bli någon sorts enkel, improviserad billig påskaftonsmiddag.

2 minuters busskortleverans till sara iförd trosor, t-shirt och för stora herrskor
3 timmar grymt bra och inspirerande föreläsning
15 minuters matlagande
18 minuters matintag
5 timmar tentaplugg
90 minuters resande
3 timmar ungdomsstyrelsenansökan
6 minuters rörmockslekande, jag hittade skruven jag letade efter

Idag har jag fått en insättning på mitt konto på 400 kronor med avsändaren FINEMANG!
Nån som vill erkänna sig skyldig?

I mitt liv finns det två lägen: Stressad eller uttråkad. Svart eller vitt, antingen eller, aldrig lagom.
Ibland finns det ett tredje läge oxå, total lycka. Men just nu känns det väldgt långt borta.

Hemtentan utdelad, mysdress på och solsken genom fönstret. Rätt bra kombination trots alls.

En tågtutande signal från mobilen, Linda springer ned, trycker 'visa meddelande', läser och ler när hon ser avsändaren, ler lite till när hon läst meddelandet, springer upp igen och skriker 'Emma, Emma kolla vad jag fick', Emma säger ' Åh va fint', Linda slänger sig på soffan och säger 'Jag dör, mitt hjärta bultar skitmycke'.

Lilla lyckliga jag.

När jag går och lägger sig fast jag inte vill då vaknar jag fast jag inte vill. Jag vaknar alltid i precis samma tillstånd som jag somnar. Den här gången somnade jag på fel sida och vaknade alltså på fel sida. Tur för mig att det vände efter nån timme. Det är konstigt att jag alltid när jag är nere tror att det aldrig kommer vända. I mitt liv har det alltid vänt, oftast tidigare än jag trott.

Idag tackar vi Prison Break, Solen och msn.

Jag har hoppat hopprep med mitt lilaglittriga hopprep med trance i öronen. Ingen känning i knät och ett rödblossat ansikte, på asfaltsplanen i kortärmat och solen strålande mot mig. The energy is back!

Jag vaknade en timme innan klockan, trots att klockan var ställd ovanligt tidig. Jag har lyssnat på Hanson hela morgonen och irrat omkring, fixat och trixat. Jag är precis så som det önskas: utvilad och glad!


1 timme

Internet har pajjat. Sjukt less på alla internetsupport på telefon som tar evigheter och inte har öppet dygnet runt. Jag blir så maktlös när saker o ting inte funkar, helst när det är så fluffiga saker som internetuppkoppling. Lättare är det med diskmaskinen, som efter tre omgångar faktiskt diskade rent.

Idag har jag pluggat och sprungit men jag fick ont i mitt knä igen så jag har tappat lite motivation. Jag trivs med tjejerna och det är så skönt att alltid ha folk runt mig som bryr sig, frågar hur jag mår och funderar på livsfrågor med. Veckan är fullbokad och jag är peppad på att göra bort alla måsten och borden för att vara helt ledig i helgen.

Men nånstans i mig saknas det energi. Jag känner mig låg och vill helst bara sova nu. Timmarna måste gå fortare, fast sen vet jag ju att det blir lika jävligt på tisdag igen.

Åh fina, 4 dagar

Dom har stängt Landvetter flygplats, jag blåser nästan omkull och der regnar åt alla håll. Jag har ännu inte köpt något paraply och tänker inte göra det heller. Jag ser det som att jag då accepterar att det ska regna på mig och det tänker jag inte göra. Ett politiskt ställningstaganade mot gudarna alltså.

Åh, äntligen får jag börja räkna dagar!

10 dagar

Jag är rastlös, såååå rastlös så att jag nästan dör. Jag har ingenting jag måste göra, bara saker jag kan göra om jag vill ligga ännu bättre till i tidsplaneringen. Jag har en del kreativa saker jag kan göra men inget jag orkar ta tag i. Jag skulle kunna se på film men jag har ju slappat i tre dygn nu. Jag vill prestera och känna att jag gör något vettigt. Varför kan inte jag ta vara på den här tiden just precis ikväll när jag inte behöver, inte måste eller borde göra något?

Det känns som jag glömt något eftersom den här känslan aldrig infinner sig i mitt normala liv. I mitt normala liv finns det alltid någonting jag kan göra, alltid nåt på listan. Jag lever ett annat liv här i Tuve än vad jag är van vid och jag har inte riktigt kommit in i det än. Jag tror det är precis det här jag behöver men det är inte det här jag vill. Jag vill inte sitta still, jag vill inte göra ingenting. Jag vill utvecklas, jag vill skapa saker, jag vill göra skillnad, jag vill prestera.

Balansgången är svår. Klara av mina krav, ta hand om mig själv och samtidigt vara nöjd med mig och mitt liv. Tyvärr är det ju inte så enkelt att bara ta bort kraven eftersom jag blir nöjd med migsjälv när jag presterar och det kan jag inte göra utan krav, så dom kan jag inte ta bort. Ta hand om mig själv försöker jag göra mest hela tiden men ibland står kraven och ta hand om migsjälv emot varandra. Summan av kardemumman ska bli ett långt och lyckligt liv. Inte alltid så lätt, fast kom ihåg att livet är en fest. I alla fall mitt liv, nästan jämt!

Vilken harmoi. Jag känner mig som en helt ny människa. Hansons helt fantastiska låtar har nu peppat igång mig så det känns som jag kommer ha energi hur länge som helst.

Me and Emma doing yoga!

Vad sägs om en sån här galen text?
He says where he's from is called Albertane
There they use more than 10% of their brain
But you couldn't tell it from they way they behave
They run around in underwear and they never shave
Oh, Maybe I'm hallucinating, hyperventilating
Letting this big-toed bald man sitting here tell me about the sky
This is Mother Bird calling Baby Bird
Baby Bird come in, come in Baby Bird
For the love of Pete come in!
This is Baby Bird...sorry I was watching Court TV
Do you copy? Do you copy?
Of course we copy...
24 hours a day...in color

För att inte tala om Look at you där dom säger Rätt åt dig. Jag lovar!

Jag vet: cause you'll be with me in my dreams...

Idag kom jag på mig själv när jag stog vid busshållplatsen. Solen sken, jag blundade, jag fylldes av energi, bra musik i mina öron och ett fånigt leende. Jag såg säkert ut som en tönt. Men jag kände mig så lycklig! Jag har så mycket fina människor runt mig: Josefin, Emma, Josefin, Rickie och Jonas. Tack för att ni finns.

Skolan har börjat om. Det verkar vara en slapp första delkurs men en rätt mycket tyngre delkurs 2. Det ska nog gå bra, just nu känner jag mig hur motiverad som helst.

Igår var jag ledig och även om dagen började dåligt vände det rätt fort, Jag, Jos och Ji gick lite på stan. Vi såg till vår förvåning en modelldocka  på Åhlens som var normalt byggd och inte pinnsmal.Det finns hopp! Sen köpte två armband till min samling. Jag är en tönt.

Kolla! Nu har jag tio stycken!

p.s Ibland är det coolt att vara en tönt.

A-kursen är avslutad. Nu är jag ledig till tisdag. SÅ skönt. Har dock ett FS-möte i helgen men det känns bara roligt. Jag har varit på klassfest och helt plötsligt kommer jag på migsjälv ätande en massa chips. Vad tänkte jag med?

Det spelas massa låter som ger mig tusen tankar.
Amanda Jensen - Hallelujah. Bitterljuva minnen som min klasskompis uttryckte det. Ljuva minnen som just nu känns rätt avlägsna skulle jag vilja säga.
Takida - Curley Sue. Så bekant röst, så bekant förknippat med en viss person.
Eskobar och Heather Nova - Someone new. Så sorgligt men ändå så fint.

Tur att dom spelar peppad RnB på radion samtidigt som jag såg vildkaniner mitt i villaområdet under min promenad från bussen till lilla huset i Tuve.

Här kommer den utlovade bildvisningen:


Mitt rum - inga kommentarer


Matsalen - stilrent och dyrt


Soffgruppen - MYS!

Idag har jag bakat. Jag har varit full av energi och bakat bröd. Jag är så stolt!
Här är jag med min överjästa deg/för liten bunke


Här är resultatet, 46 stycken. Inte illa pinkat

Jag känner mig som om jag står mellan två världar, ett ben här och ett där.
A-kursen håller på att ta slut och B-kursen ska snart börja.
Jag sitter på två stolar i min roll som både kassör i västerbotten och ledamot i förbundsstyrelsen för UNF.
I mina tankar är jag 75% i umeå och 25% i Göteborg och jag håller på att vänja mig av vid sockert eftersom mitt ettåriga godisförbud började igår.

Idag var första riktiga dagen i skola igen, skönt att vara tillbaka med alla fina männsikor men ändå jobbigt att börja om igen. Min hjärna är trögstartad och just nu känns det väldigt jobbigt att börja med allt. Packa upp prylar, handla mat och kånka hem den, tvätta, förbereda morgondagens presentation, fundera på nästa kurs och dess schema och litteratur (vem lägger en hemtenta över påsken?) få rutin på alla mejl från unf, följa upp att göra listan, gå igenom en månads post och sucka över a-kassan, skriva en fin lista och vara förbannad över att internet inte fungerar, få veta att jag fick vg på båda höstens kurser och känna mig allmänt trött, less och irriterad på allt just nu. Men imorgon är en ny dag, bara den här kursen tar slut nån gång och det "nya" livet börjar så blir det bra. Det ska sitta fint med en FShelg så jag kan suga åt mig lite pepp från mina kära kollegor.