Lev livet med Linda

Så sjuuuukt underhållande.

Kate Ryan - Det sa Jonte

Jag vill jobba med sexuell reproduktiv hälsa. Preventivmedel kommer vara en del av mitt arbete. Jossan berättade nyss om att hon lyssnat på P3 där det varit ett inslag om USA och att det hellre och oftare informerar ungdomar om avhållsamhet än om användandet av kondom. Jag blir lite less när jag hör sånt, när ska omvärlden fatta att ungdomar har sex (gäller alla kulturer) oavsett om det förspråkas avhållsamhet och att det då är bättre att ha safe sex än att bara sex.

För tjejer finns bland annat följande preventivmedel:
P-piller
Minipiller
Kopparspiral
Hormonspiral
P-spruta
P-stav
P-ring
P-plåster
Kvinnlig kondom
Pessar

För killar finns bland annat följande preventivmedel:
Kondom

Senaste dagarna har jag funder på varför det finns så många preventivmedel för tjejer men så få för killar.
Det kan kanske ber på:
- Det är kvinnan som blir gravid
- Det har satsats mer pengar på forskning för kvinnliga preventivmedel
- Samhällsstrukterna gör att det är kvinnan som är ansvarig för om hon blir gravid eller inte
- Killar tycker inte det är viktigt att skydda sig
- Tjejer har varit pådrivande o krävt flera olika sorters preventivmedel eftersom de vill skydda sig

Jag tror att det finns fler anledningar till att det finns fler kvinnliga preventivmedel. Men framför allt tror jag att det finns en generell syn i samhället att eftersom det är kvinnan som bär barnet så är det oxå hon som ska skydda sig, hon bär helt enkelt ett större ansvar. Som jag bloggade om tidigare, väldigt få av mina tjejkompisar har träffat killar som föreslår kondom. Men samtidigt, hur många kvinnor skulle kunna släppa ansvaret o låta mannen vara den som skyddar sig med tex p-piller? Det funkar kanske i stabila förhållanden, men skulle en tjej som inte vill bli gravid och som har en tillfällig relation med någon välja att inte skydda sig med kondom om han sa att han ätit manliga p-piller? Jag är tveksam.

Något som är intressant är att det bara är kondom (och då även kvinnlig kondom) som skyddar mot könssjukdomar, där kan inte kvinnan skydda sig om inte hennes partner är med på det. Varför finns det inte fler kvinnliga preventivmedel som även skyddar mot könssjukdomar?

Ska kvinnor se sig som previligerade som har så mycket att välja på, eller ska de vara förbannade för att mannen bara kan skydda sig på ett sätt? Och då på ett sätt som många tycker är bökigt och jobbigt under själva samlaget?

Ja inte vet jag, men tänka det kan man ju då aldrig göra för mycket av. Och så kan jag meddela att här hemma i Tuve, när jag ligger på altanen o solar så hör jag vingslagen av duvorna som knullar i granen. Jävla romantiskt.

Känner att det är dags för ett rapport nr 2. Jag kollade in i mitt arkiv och insåg att det är exakt en månad sedan den förra rapporten - coolt.
Jag har gjort en fjärdedel av mitt godisförbud, nine months to go! Det är sommar och jag äter sjukt mycket glass, har ätit varje dag sen i fredags o har en (kanske två) glassdater inbokade imorgon. Men så kom jag på att jag får äta hur mycket glass jag vill. För det första är det sommar, (ja i göteborg är det mer sommar än vår) för det andra är det gott och för det tredje så äter jag ju som bekant inge godis. Tur för mig!

Jag älskar att resa, att se nya platser och möta nya människor. Jag älskar att känna hur jag förflyttar mig, påväg mot nya äventyr, tåg, bil, flyg spelar ingen roll. Jag hatar att resa, jag har aldrig så ont i magen som när jag resor o allt inte klaffar som det är planerat. Jag har aldrig så mycket ångest som när tåg är försenade, eller kön till säkerhetskontrollen tar evigheter. Men än så länge älskar jag det mer än jag hatar det, annars skulle jag ju aldrig leva det resande liv jag gör. UNF gör sitt, att jag väljer att flytta till gbg från umeå med familj har ju oxå sin bidragande orsak för att inte tala om prinsen jag träffade på nyår.

Det känns drygt att inte veta om tågen kommer i tid. Det handlar om den 29 april o jag måste boka med marginal, om jag ens ska boka, eller ska jag vänta o hoppas att det finns biljetter kvar, bara chansa för att få komma med det tidigare planet eller ska jag köra den säkra vägen o boka det senare planet?

Jag är sjukt trött på att man inte tjänar mer ekonomiskt på att åka tåg jämfört med flyg. Varför subventionerar inte staten tågen? Varför sätter dom inte sjukt höga skatter på flyg? Det handlar om den femte maj, priset är detsamma o jag måste väga fördelarna mot varandra o ta ett beslut.
Fördelar tåg: miljövänligt, borde väljas av ren principsak
Fördelar flyg: restiden är 3 timmar istället för 15 , får sova i min säng, kommer med säkerhet till introdutktionen av nästa kurs i tid, får vara 1 timme mer med Jonas.

Hur svårt kan det va?

Hur kan studera.nu bli tvungna att även denna sökomgång flytta fram sista ansökningsdagen p.g.a. tekniska problem och överbelastning? Det lär ju inte komma som en nyhet att nån miljon svenskar ska söka in på universitetet innan den 15 april.

I torsdags bakade jag börd och lagade soppa, Nikkaluoktasoppa. Och inte en aning hade jag om att just den soppan skulle bli högaktuell några dagar senare. Minus 40.8 grader har de mätt i Nikkaluokta. Det är sjukt. Det är Mars, snart april, Göteborg är täckt med snö och vi sätter två temperaturrekord på två dagar. Det har ju snackats rätt länge om klimatförändringar och som jag förstått det är det inget som egentligen kommer drabba mig under min livstid, kanske mina barnbarn och det är väl just därför som ingen gör nåt åt det här. Jag antar att de flesta har reagerat, men när tänker folk agera?

Jag åker till Åre ikväll med miljövänligt tåg. Jag ska bo i en varm husbuss med en snäll mamma o pappa och två galna syskon. Det ska bli fantastiskt roligt.

Ibland gillar jag när tiden går fort. När jag kommer hem från Åre då är det torsdag och då är det helt plötsligt bara en vecka till jag ska hem till västerbotten igen. De e nice!

Det är melodifestivalsparty i Tuve. Jag o Sara har ätit bragokex, glass och inlagda mandariner.
Sara har varit tydlig i sina åsikter:
Hon är ful men har ju en bra refräng, han har ju värsta magen, det är olidligt.
Ta dig friheten o gissa vilket bidrag som fick vilken kommentar.

Björn Gustafsson är hur bra som helst, helt sjukt bra.

Jossan avslutar kvällen perfekt med en fin kommentar om vinnaren.
'jag vill inte vara svensk nå mer'

Jag är tillbaka i Tuve, jag är tillbaka i mitt kollektiv, underbart!

Första föreläsningen blev inställd så måndagen ägnades åt att komma ikapp livet, sova ut ordentligt, knarka vitlök och dricka ingefärste. Sjukt sexig hes röst som gärna kan få stanna även om det halsonda gärna kan dö ut. Idag mår jag rätt bra och känner mig iaf stark i kroppen, ska se om jag kan komma ut på en prommis men mitt enda problem är att det regnar i gbg, konstant.

Igår vad jag på föreläsning om jämställdhet och fick ont i magen. Jag har ett stort problem i mitt liv just nu, måttligt förvirrad. Jag som var så säker på vad jag ville (ungdomar, internationellt, attitydförändrande, gräsrotsnivå, jämställdhet, relationer och sexualitet) är nu tillbaka i vad-vill-jag-jobba-med-stadiet. Jag tycker jämställdhet är jätteviktigt och vill jobba med att göra världen mer jämställd. Men mitt problem är att varje gång jag är på en föreläsning om ämnet, läser en text eller hör någon prata om det så blir jag bara, ehm ja vad blir jag egentligen? Jag kan inte ens sätta ord på mina känslor, men typ, förvirrad, arg, ledsen, utmattad, ångestfylld och jag känner mig otillräcklig. På nått sätt känner jag mig inte tillräckligt ifrågasättande, inte tillräckligt kritisk. Jag tycker om mig själv när jag är kritisk men jag tycker inte om att vara kritisk. Ibland är det svårt att göra sigsjälv nöjd.

Jag är feminist, absolut, det borde alla vara. Men jag har ett stort problem med att umgås med folk som är extremt feministiska. Om man nu kan vara mer eller mindre feministisk. Jag blir trött på människor som är konstant kritiska, aldrig bara är nöjd. Om jag umgås med sånna människor känns det som jag inte får gå ut på krogen och dansar sexigt för jag skäms för att jag på nåt sätt är ett objekt. Åh allt det här är sjukt svårt och det är svårt att förklara. Fördomarna flödar det är ju uppenbart. Men ibland vill jag bara köpa en häst och en hund, skaffa mina barn, flytta ihop med en karl, köpa ett hus och bara göra det bästa av varje dag. Inte alltid konstant sträva efter något annat. Utbilda mig till lärare och hitta en meningsfull fritid, bara bry mig om mig och min vardag, folk runt mig och skita i världen utanför. Men så nästa dag så vill jag inte vara den där svenssontjejen som turistar och lever lyxliv medan halva jordens befolkning sliter ihjäl sig för att överleva. Då vill jag hjälpa unga flickor att ta kontroll över sina liv, själva bestämma vem de ska leva sitt liv med, när de ska skaffa barn och se till att folk skyddar sig mot HIV. Åh det är inte lätt att hitta balansen.

Men det känns bättre nu än vad det gjorde igår, jag har pratat med bra människor, skulle nog behöva ringa Sara Bargell, hon är ju en sån klockren människa. Men man kanske inte måste vara ifrågasättande hela tiden, man kanske kan fokusera på allt som är bra istället. Jag är ju en rätt positiv tjej och vill inte ha ett jobb där allt är elöndigt, jag kanske ska bli den där grymma tjejen som skriver om allt bra som händer i världen, hon som uppmuntrar folk att fortsätta göra postivita saker, vara en bra förebild, och bara sprida glädje. Men det kan bli svårt när jag ska behandla ämnen som jämställdhet, relationer och sexuallitet. Om ni tänker efter hur många gånger läser ni positiva saker om dessa ämnen? Det är alltid nån som klagar på att det aldrig är tillräckligt bra. Det kommer aldrig blir tillräckligt bra, det går alltid att göra mer. Suck. Jag vet att sånna här tankar lägger sig snart, det går i vågor, snart är jag high on life igen och allt som händer i mitt liv, men just nu och just igår då var jag inte så peppad på det här med att tänka.

Igår var jag lite busig oxå. Jag blev knäsvag och darrig på handen, hjärtat bultade och jag undrade vad jag egentligen höll på med, lite vågat. Den som lever få se. Det här kan bli SÅ bra!!

Ridkläder, snowboardkläder, hängkläder, vanliga kläder och FSkläder.
På resande fot i 13 dagar, hur ska det få plats?

Det finns några artister med fantastiska röster och som är grymma på scen. Mariah Carey och Carola är två exempel. Deras karriärer är makalösa och jag älskar deras produktioner som de gjorde i början, men på de sista 5-7 åren har det bara gått utför. Nu ser jag dom som objekt av musikindustrin. Dom beter sig som våp och verkar inte ha så mycket innan för pannan. Det är trisst tycker jag, jag har svårt att tycka om det dom gör när dom är så korkade.

Igår noterade jag att det blåste mycket i göteborg. Sen tänkte jag inte mer på det.
Nu får jag sms från norrland om att det är översvämning i Göteborg och Vidar från Småland sa att tågtrafiken delvis var avstängd. Jag visste inget. Nu har jag sett på nyheterena och åkt buss i 9 timmar vilket har gett mig en bättre bild av verkligheten. Jag har åkt fram och tillbaka till Alvesta idag, utan att komma fram till Kalmar och genomföra UNF:aren med Vidar som planerat. Tur att Vidar är grym på det mesta och nog styr upp det där hur bra som helst ändå.

Nu är jag och A-kassan ovänner igen. Jag och regeringen är oxå ovänner men det är ju som det brukar vara.
Tacka veta jag välfärdssamhället och tryggheten som staten ska ge. Ibland är det mycket snack och lite verksta.

Jag har lärt mig att ingen blir frisk från ett missbruk, att det är lätt att falla tillbaka. Jag har tassat på tå, jag har kontrollerat och lagt massor med energi på att se till att alla runt mig mår bra. Jag har slappnat av och jag har trivts med att folk äntligen börjat fatta bättre. Så en dag, då fallar allt igen och där är jag igen, tassandes på tå, kontrollerande och helt slut på energi.

Jag hatar tjejer, jag hatar ideal och jag hatar folk som inte är nöjd med sig själv. Jag hatar att utseendet är det viktigaste o det enda som spelar roll är kläder, kroppar och stora bröst. Jag hatar att det bästa sättet att må bra är genom att träna, äta lite och träffa killar. Jag hatar att tjejer tävlar om allt hela tiden. Jag hatar att killars bekräftelse är det som gör tjejers dagar bra eller dåliga. Det som jag inte hatar just nu är killar, bara tjejer. Det är tjejerna och bara tjejerna som sätter igång den här jävla cirkusen. Det är en sjuk värld vi lever i, en jävla sjuk värld som består av tjejer som kastar bort sina liv på att bry sig om saker som är helt irrelevanta.

När man ligger på sängen med en enda tröja att andas på då är det svårt att vara stark. Och när näsan blir fylld av skit så man inte kan känna den underbara lukten längre då är det fan inte mycket som är värt.

Observera är att jag inte är en av dom tjejerna. Jag är något helt annat och jag är jävligt nöjd med migsjälv.

Varför har ingen tjej i hela kollektivet träffat en kille som föreslagit kondom vid sex?