UYDEL
Det är många intryck som är svåra att formulera. Det här måste upplevas. Jag har anlänt till den röda staden Kampala. Jorden är röd och den färgar av sig på allt, till och med växterna. Jag bor i ett nybyggt rum med en säng som enda möbel. Man måste gå 300 meter för att komma till brunnen och själv pumpa upp vattnet. Elen funkar ibland, jag duschar i kallvatten och har ätit ugali (som potatismos fast mycket fastare och gjort på majsmjöl) och böner två dagar i rad, det är World Food Program som står för maten här på centret. Jag har aldrig levt såhär primitivt men jag klagar inte. Jag mår jättebra och trivs. Ungdomarna är roliga och social trots deras trasiga bakgrund.
UYDEL ?Uganda Youth Development Link är en av IOGT-NTO:s partnerorganisationer och i december 2006 invigdes det nya centret där 44 ungdomar kan bo. På dagarna undervisas det i olika ?vaccation skill training? så som hairdressing, sömnad, mekanik, catering, möbelsnickeri m.m. Det finns även möjlighet att lära sig att skriva och läsa luganda eller engelska. Yrkesträningen är även för andra gatubarn och på lördagar har dom Behavior change program där det deltar mer än 100 ungdomar. Det talas om drugabuse, selfesteem, relationship och andra ungdomsfrågor.
Idag medan jag lärde dem en sång på swahili funderade jag på vad detta kan vara bra för. Att sjunga tillsammans när det finns så mycket annat att prata om och lära ut. Men så insåg jag hur lyckliga de blev av att sjunga. Det är många tårar som gråtits eller som finns kvar innombords hos de här ungdomarna och all skratt man kan lyckas skapa är bra. Det är hundra meter till den byggnaden där tv:n visar Uganda-Nigeria och jublet hörs över hela området när Uganda gör mål.
Jag blir rörd när jag tänker på hur många ungdomars liv UYDEL förändrar genom deras arbete, de är proffisionella socialarbetare som driver det här och de har kommit långt. Killarna hjälper till med diskning och matlagning, tjejerna stärks till att våga göra killgrejer och det är 22 tjejer och 22 killar som bor här.
Jag skulle utan problem kunna stanna här längre än tre veckor. Kanske ska jag göra som en annan volontär här, han jobbade hårt hemma i Nederländerna för att ha råd att åka hit och jobba gratis i tio veckor. Tur att det finns goda människor på den här jorden.
Nagra portioner boner och ugali