Berörd

Ja, berörd, på något sätt men jag vet inte om det är på ett positivt eller negativt sätt. Jag låter det vara neutralt. Jag har varit på min livs första andakt. Jag lever just nu med 50 andra människor där 80% är kristna, en gruppkombination som för mig är främmande.

Jag tror på ödet.
Eller gör jag det?
Eller är det något annat jag tror på?
Jag tror inte på Gud.
Är det skillnad att tro på ödet och Gud?
Jag tror på en inre kraft.

Frågan jag brottades med medan jag satt där och de sjöng var om jag tror att den inre kraften är större och mäktigare än ödet. Spontant skulle jag säga att den inre kraften är större men när jag tänker efter litar jag på ödet och låter ibland saker bero för att ödet ska få avgöra. Jag utgår från att allt som händer förr eller senare får en förklaring och att det alltid finns en mening med allt som händer. När vi satt där tillsammans med ljusen på bordet bad och tackade folk Gud och Jesus. Både tyst för sig själva och högt inför gruppen, även i munnen på varandra. Sammanfattningsvis kan man säga att det gick ut på att tacka Jesus för allt bra som händer, för att han finns för dem, att han hittat dem och att de ville underkasta sig honom. Lovprisa honom och visa hur högt över alla andra de sätter honom. Det är det är blandannat det här jag inte gillar med religioner. Att underkasta sig något, upphöja något mäktigare än sig själv. Men är det inte precis samma sak jag gör med ödet? Är det inte bara olika ord för samma sak som tar olika uttryck? I samband med denna diskussion med mig själv inser jag att jag vill att den inre kraften ska vara större än ödet. Att det är människan som har makten och människan som driver sig själv till tanke och handlig. Men det är inte så jag lever fullt ut. Ofta litar jag mer på ödet än min egna inre kraft. Jag vill tro på den inre kraften!

Om det är något jag ska vara tacksam över idag, så som alla under andakten var, så vill jag tacka alla naturlagar och människor som skapat mig och som gör att jag sitter här idag och så vill jag tacka alla människor som skapat ett samhälle där yttrande- och religionsfrihet råder.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback